Bli medlem i Naturskyddsföreningen och stöd kampen för natur och miljö. Tillsammans har vi kraft att förändra
Bli medlem nu
foto: Lasse Nystedt/Unsplash
Anmäl dig till Katja Kristoffersson senast 20 maj så får du en länk till mötet.
Årsmöteshandlingar:
Dagordning
Verksamhetsberättelse 2022
Verksamhetsplan 23-24
Stadgar antagna 2021
Med hjälp av Naturskyddsföreningen i Jämtland-Härjedalen har ett antal privatpersoner skickat in ett förslag att kommunerna ska övergå från kalhyggesbruk till hyggesfria metoder på sin egen skogsmark.
Idag kalhuggs stora ytor i vårt län, vilket är förödande för natur, djur och människor och syftet med förslaget är att värna biologisk mångfald, klimat, upplevelsevärden, naturturism och friluftsliv.
En skog som får stå kvar kommer att öka den biologiska mångfalden i området, den ökar också kolinlagringen i marken vilket är väsentligt för att vi ska kunna minska koldioxidhalten i atmosfären. Ett kalhygge kan släppa ut koldioxid i upp till 20 år efter avverkning, även om nyplantering sker. En gammal blandskog har större motståndskraft mot incidenter som torka, brand, stormar och insektsangrepp som vi ser en stor ökning av på grund av ett förändrat klimat. En skog har dessutom ett mycket högre rekreationsvärde för människor än ett kalhygge, vilket är viktigt i vår region som vill locka friluftsintresserade inflyttare och ofta marknadsför sig med uttryck som ”orörd natur” och ”vildmark”.
Det finns olika definitioner av hyggesfritt skogsbruk i Sverige och Naturskyddsföreningen delar Birdlife Sveriges beskrivning:
”Hyggesfritt skogsbruk inbegriper plockhuggning och luck- huggning, men inte skärmar och fröträdställningar. Metoderna bibehåller eller utvecklar en mark- och trädkontinuitet med flerskiktad skog. Skogens föryngring sker huvudsakligen genom naturlig föryngring och stödplantering, med ortstroget material.” från Birdlife Sverige.
”Vi vill inte att det svenska skogsbruket ska upphöra, vi vill att det ska ställa om till ett naturnära skogsbruk, där naturens gränser sätter ramarna” säger Per Sonnevik som skickat in medborgarförslaget till Östersunds kommun.
Texten ovan har gått ut som pressmeddelande.
Forskningsresan i Naturvårdens utmarker är en årlig inventering av Sveriges sista oskyddade norrländska naturskogar som anordnas av Naturskyddsföreningen och Skydda Skogen. Den är också en samlingspunkt för skogs- och naturintresserade som vill vara med och dokumentera hotade oskyddade naturskogar.
Med Forskningsresan vill vi rädda hotade skogar, njuta av naturen, öka kunskapen om arter och ekologi samt påverka och utmana skogsbolag, politiker och allmänhet om den rådande synen på skogen och skogsbruk.
Naturvårdaren, skogsaktivisten och eldsjälen Anders Delin startade Forskningsresan 1991. Minnet av Anders, hans fantastiska engagemang för naturskogen och djupa kunskap om dess ekosystem lever i högsta grad kvar och formar denna och kommande Forskningsresor.
Årets upplaga går av stapeln i gränstrakterna mellan Jämtlands län och Västernorrlands län 24– 29 juli. Anmälan öppnar 31 mars:
https://skyddaskogen.se/forskningsresan-i-naturvardens-utmarker-v-30-juli-2023-jamtland-vasternorrland/
Antalet platser är begränsat och först till kvarn gäller.
Exakt var vi kommer bo och vilka skogar som skall besökas är under planering och meddelas på hemsidan inom kort!
Har du frågor? Maila till: forskningsresan2023@gmail.com
Här hittar du rapporten från 2022 års forskningsresa:
https://skyddaskogen.se/rapport-fran-forskningsresan-akut-hotade-skogar-i-vasternorrland/
I en artikel i Östersundsposten 13 september förklarar Peter Roberntz, skogsexpert vid Världsnaturfonden, vikten av att bevara skogslevande arter både för att bevara ekosystemens funktioner och för att Sverige har åtagit sig att skydda den biologiska mångfalden (se https://www.sverigesmiljomal.se/miljomalen/). Han betonar också att en utarmning av arter kan vara ett hot mot framtida virkesproduktion då en variation av arter gynnar skogens tillväxt.
Representanter från lokala skogsbolag bemöter artikeln med en debattartikel som enbart speglar deras okunskap gällande både biologisk mångfald och Sveriges miljömål. Att hävda att arter ökar i de jämtländska skogarna är om inte faktaresistens, så åtminstone ren okunskap.
Naturskyddsföreningen i Jämtland-Härjedalen ställer sig starkt kritisk till budskapet i debattartikeln. Stora delar av det jämtländska skogslandskapet består idag av kalavverkade ytor eller täcks av nyplanteringar. Det dominerande skogsbruket i Sverige bygger på kalavverkning där virket forslas bort, marken vänds upp och ner och nya plantor av samma sort nyplanteras i raka rader. Dessa virkesåkrar är långt ifrån några naturliga ekosystem och dagens skogsbruk hindrar Sverige från att nå miljömålen.
Fortsättning följer …
foto: Joanne Francis/Unsplash
Politikernas förslag om sänkta bensinskatter och återbäring till stora elförbrukare innebär att den svenska klimatpolitiken förs bakåt i stället för framåt. Nu måste resten av valrörelsen handla om att tala klarspråk om vilka åtgärder som krävs som förbud mot fossila bränslen och ökat skydd av skog, skriver företrädare för elva klimat- och miljöorganisationer.
I våras dog uttorkade fåglar av hettan i Indien. Nu i sommar har hundratals fågelungar dött i Italien och Spanien på grund av överhettning. Över 100 miljoner människor i USA har inte kunnat gå ut på grund av den extrema värmen under sommaren. Södra Europa har drabbats av återkommande extrema värmeböljor denna sommar med skördebortfall, hälsoproblem och omfattande skogsbränder. De höga temperaturerna leder också till uteblivna skördar världen över. FN varnar för att omfattande svält hotar.
Det är oerhört viktigt att politiker nu, i denna valrörelse, talar klarspråk om att vi befinner oss i en klimatkris som får mycket större konsekvenser för hela världen än vad coronakrisen haft.
Följande grundläggande åtgärder måste genomföras för att Sverige ska ta sitt ansvar i klimatkrisen:
Sveriges rådande klimatpolitik med sikte på nettonollutsläpp 2045 innebär att vi inte kommer att leva upp till Parisavtalet. Vi behöver nå nollutsläpp tidigare. Därför behövs en nationell utsläppsbudget baserad på Parisavtalets 1,5-gradersmål, som håller sig inom det utsläppsutrymme angivet av den globala koldioxidbudget som FN:s klimatpanel IPCC tagit fram.
Ett flertal rapporter har visat att transporterna med bil, lastbil och flyg måste minska väsentligt för att klimatmålen ska nås. Det räcker inte med bränslebyte. En betydande del av särskilt den stadsnära persontrafiken behöver med olika styrmedel föras över från biltrafik till gång, cykel och kollektivtrafik. Omfattande och tidiga satsningar krävs för järnvägsnätet inklusive stambanorna. Flyget måste minska kraftigt eftersom omställningen till el och hållbara drivmedel inte kommer att ske tillräckligt snabbt. Därutöver måste flyget ta ansvar för hela sin klimatpåverkan.
Ett förbud mot att använda fossila bränslen bör instiftas i lag under kommande mandatperiod och gälla senast 2030. Svenska EU-parlamentariker, ministrar och riksdagsledamöter bör driva på inom EU för att EU:s handel med utsläppsrätter (ETS) ska skärpas i flera olika delar. ETS-systemet måste vid sidan av ländernas övriga åtaganden om utsläppsminskningar uppnå en minskning på minst 70 procent till 2030 jämfört med 2005 för att vara i linje med 1,5-gradersmålet.
Klimatförändringarna utgör ett hot mot den biologiska mångfalden, som i sin tur har en avgörande betydelse för vår förmåga att klara klimatförändringarna. Levande skogar är också vitala för många människors kultur och försörjning, inte minst för rennäringen i Sápmi. Att värna om kollagret i friska ekosystem som skogar är ett av våra närmast stående medel för att bekämpa en ökning av klimatförändrande växthusgaser i vår atmosfär. För att klara miljömålen, säkra våra ekosystem och mildra effekterna av klimatförändringarna måste Sverige skydda minst 30 procent av våra skogar på representativ landskapsnivå och utveckla ett mer naturnära och hänsynsfullt skogsbruk.
För att lyckas påskynda klimatomställningen krävs att nästa regering tar fram konkreta åtgärder för folkbildning, utbildning och allmänhetens medverkan – i enlighet med vad Sverige åtagit sig genom artikel 12 i Parisavtalet. Insatsen bör bland annat involvera studieförbund och folkhögskolor, grund- och gymnasieskolor samt civilsamhället.
Före valet i höst behöver samtliga partier ge tydliga besked om var de står i dessa avgörande frågor och visa väljarna att de är beredda att ta det ansvar som vår välfärd, trygghet och försörjning behöver.
Undertecknat av:
Tove Ahlström, vd, Global utmaning
Erika Bjureby, Sverigechef, Greenpeace
Pia Björstrand, talesperson, Klimataktion
Alexandra Davidsson, generalsekreterare, föreningen Medveten konsumtion
Frida Berry Eklund, talesperson, Våra barns klimat
Anna Jonsson och Gunnar Lind, medgrundare, tankesmedjan New Weather Sverige
Gustaf Lind, generalsekreterare, WWF Sverige
Johanna Sandahl, ordförande, Naturskyddsföreningen
Maria Soxbo och Emma Sundh, medgrundare, Klimatklubben
Torbjörn Vennström, ordförande, Klimatriksdagen
Nastaran Zargari, Jordens vänner
PROGRAM (kan komma att ändras)
fredag 26/8
Ankomst, middag och trevlig samvaro
lördag 27/8
Förmiddag:
Utflykt till Bönhamns fiskeläge med lunch ute
Eftermiddag:
Föreningsföryngring med Kristina Ernehed
söndag 28/8
Natursnokar – vi startar upp på nytt!
Lunch och avslut
Hela konferensen är gratis för dig som är medlem och du kan söka reseersättning från ditt länsförbund!
Antalet platser är begränsat så först till kvarn gäller!
OBS! Sista anmälningsdatum är 13 augusti.
Är du inte medlem ännu? Gå in här och bli det för 30kr/månad:
https://www.naturskyddsforeningen.se/stod-oss/bli-medlem/
Fläckporing är en rödlistad vedsvamp som växer på gammal kärnved av tall. En häftig art att leta efter vid inventering i tallnaturskogar med död ved. På Forskningsresan lär vi oss av varandra! Foto: Helena Björnström
Den 25–30 juli samlas vi i Torpshammar, Bodaborg i Västernorrland. Här har vi tillgång till mat, logi och samlingslokal. Även i år är antalet platser begränsat till 50. Anmäl dig HÄR
Senaste Forskningsresan ägde rum 2019 i skogarna kring Ljungdalen i nordvästra Härjedalen, Jämtlands län. År 2020 och 2021 arrangerades ingen resa på grund av pandemin. För dig som deltar på Forskningsresan finns många underbara naturupplevelser att njuta av. Foto: Helena Björnström
Det blir en Forskningsresa i Naturvårdens Utmarker i år! Årets upplaga går av stapeln i Västernorrlands län under v. 30 (25/7 – 30/7). Boka in datumen redan idag! Anmälningen öppnar 1 juni. Du är då välkommen att anmäla dig. Antalet platser är begränsat och först till kvarn gäller, därefter reservlista.
teams
Alla medlemmar är varmt välkomna!
Anmäl dig till Katja Kristoffersson senast fredag 6 maj så får du en länk till mötet!
Är du intresserad av att representera din krets som ombud på stämman så kontakta din lokala kretsstyrelse!