Kretskonferens februari 2017

Dom flesta av deltagarna tillsammans med Camp Vikings getter. Foto: Maria Danvind

Helgen den 4-5 februari 2017 samlades styrelsemedlemmar från kretsarna och länsförbunden i Region Mitt för första gången på en gemensam konferens. Syftet var att lära känna varandra, diskutera angelägna frågor och öka samarbetet mellan oss. Platsen var Camp Viking i Gällö, Bräcke.

Helgen ägnades främst åt gruppdiskussioner inom av deltagarna utvalda ämnesområden och presentation av kretsarnas aktuella frågor och deras jobb med dessa. Under gruppdiskussionerna provade vi att använda en metodik som hjälper gruppen att definiera problemställning, målsättning och tänkbara steg för att nå målbilden.

Till middagen på lördagkväll fick vi sällskap av åtta av Naturskyddsföreningens medlemmar i Bräcke kommun. Samtliga kretsens medlemmar hade på förhand bjudits in till middag och bildvisning i syfte att knyta dom närmare föreningens regionala verksamhet. Bräckekretsen ligger sedan ett antal år vilande men målet för länsförbundet Jämtland-
Härjedalen är att hjälpa till för att kretsen åter ska kunna starta. Vi hade alla en mycket trevlig kväll där höjdpunkten nog var att få träffa medlemmarna från Bräcke. För bildvisningen, med inspirerande bilder från skog och fjäll, stod Ove Källström från Sollefteå.

Ända sedan planeringsstadiet har vi fått ett fantastiskt fint bemötande från Petra och André på Camp Viking! Vi har bott tillsammans i stugor och konfererat och ätit i huvudbyggnaden. Trots närheten till E14 finns Revsundssjöns is och skogen nära för promenader och skön utsikt. Maten under helgen fick högsta betyg och bestod nästan enbart av ekologiska eller närproducerade råvaror – Stort tack!

Bräcke ligger strategiskt när vi ska träffas från båda länen, så det blir med säkerhet fler träffar framöver på Camp Viking. Preliminärt en ny konferens där i oktober-november.

Att döma av deltagarnas utvärderingar var behållningen från helgen att träffas, prata om angelägna frågor samt att få ett verktyg för effektiva diskussioner på hemmaplan. Vi upptäckte också värdet av att bjuda in lokala medlemmar för trevlig samvaro och kommer i fortsättningen alltid att kombinera liknande träffar med en lokal aktivitet.

Getkompis. Foto: Maria Danvind

Gruppdiskussioner
Deltagarna hade vid anmälan till konferensen valt ett antal ämnesområden att diskutera i grupper:
– Hur får vi fler aktiva medlemmar?
– Skog
– Hur kan vi jobba med klimatfrågan?
– Styrelseutveckling
– Valberedningsarbete
– Miljöspartips
– Sakfrågor, yttranden

 

Diskussionerna delades upp på 3 på varandra följande pass där grupperna fick 30 min för diskussion om ämnet under användning av Utvecklingsmallen ”Coachande ledarskap” (A3:an). Varje grupp utsåg en tidtagare och en sekreterare. Varje diskussionspass följdes av 10 min redovisning i storgrupp av vad respektive grupp kommit fram till. Gemensamma reflektioner över användningen av metodiken var:

  • 30 min är snålt om tid för att hinna diskutera ämnet om man är oense.
  • Lättare att hinna på 30 min om man är liten grupp.
  • Rutan ”Nästa steg” är bäst i metoden, ”den tar jag med mej!”.

Pass 1. Hur får vi fler aktiva medlemmar? (Björn Abelsson, Helen Forsgren, Marianne Höglund, Sven Zachrisson, Sun Nordlinder, Cissi Hinderson)

Nuläge / definition av utmaningen
Väldigt många medlemmar men få aktiva!
Definition på ”aktiva”: En som deltar i aktiviteter eller hjälper till att hålla i aktiviteter.

Analys
Orsaker kan vara:
– mkt annat i livet.
– rädd för att det blir för jobbigt.
– rädsla för att bli invald i styrelsen.
– medlem för att göra gott – rena sitt samvete.
– gratis är ej fint nog.
– fel sorts arrangemang.
– information drunknar i allt annat.

Bekräftande / klargörande av problembilden
Ovanstående 6 punkter.

Måltillstånd
10 % av medlemmarna ska bli aktiva och delta i minst en aktivitet per år.

Nästa steg
– Undersöka om man kan ta fram en kylskåpsmagnet (med SNF-logga) som folk kan använda att sätta upp programbladet som annars lätt hamnar i återvinningen. Programbladen ska ha en tydlig anvisning – ”fäst den här” -> O.
– Facebooksida och hemsida (mindre bra).
– Samarbeta med andra organisationer, men inte nödvändigtvis miljöorganisationer.
– Samarbeta mellan kretsarna, t ex skogsaktiviteter.
– Blada in programmet i Sveriges Natur för en extra kostnad (Östersund t ex).

Uppföljning
Till nästa träff: Sven funderar vidare på kylskåpsmagneten. Samarbeta!
Alla har samma problem och vi vet vad det beror på.

Reflektion / sammanfattning
– bra metod
– tidtagning viktigt

– lite kort tid för diskussion (30 min)
– bra att reflektera med andra som tänker lika
– ideer och några lösningar kom fram!

Pass 1. Skog (Jörgen Eriksson, Monika Norberg, Pieter Fürst, Andro Stenman)

Pass 2. Hur kan vi jobba med klimatfrågan? (Monika Norberg, Helen Forsgren, Marianne Höglund, Andro Stenman)

Nuläge / definition av utmaningen
Att max nå +2° C höjning, helst inte mer än +1,5° C (RCP 2,6). Vi är rätt nära +1° C.

Analys
Klimatfrågan handlar till stor del om ökad halt koldioxid från fossilt bränsle i atmosfären. Transporter och konstgödsel för matproduktion står för stora utsläpp. En hög levnadsstadard är grundorsaken till problemet.

Bekräftande / klargörande av utmaningen
Vi behöver minska transporter och konstgödsel ur fossila bränslen med naturbete.

Måltillstånd
(Omställning av bränsle och gödsel)
Medvetandegöra krets- och länsmedlemmar om alternativa handlingar.

Nästa steg
– Aktiviteter under Miljövänliga veckan – delta på uppstartsmöte.
– Ordna klimatkafé
– Ordna workshops
– Ordna studiebesök hos Ekojordbruk med naturbeten.
– Sprida info / medvetandegöra – personligt möte viktigt!
– Marknadsföring viktig
– Bra med insändare

Uppföljning
Programaktiviteter med infospridning för att medvetandegöra och att sprida informationen till flera.

Reflektion / sammanfattning
– Metoden svårare ju större fråga / område.
– Lagom med 4 pers i gruppen, då är 30 min diskussion OK.
– Bra att gå steg för steg och inte direkt på lösningen.

Pass 2. Styrelseutveckling (Björn Abelsson, Sun Nordlinder, Sven Zachrisson, Jörgen Eriksson, Cissi Hinderson)

Nuläge / definition av utmaningen
Hur kan vi utveckla styrelsen?

Analys
– Mötena tråkiga och för långa.
– Uppgifter som någon tagit på sig.
– Ordförande viktig.
– Finns ej lokaler.
– Lokaler trista.

Bekräftande / klargörande av utmaningen

Måltillstånd

Nästa steg
– Tydlig dagordning. Folk måste kunna veta vad som förväntas komma upp.
– Roligare möten (alltid en kul grej / fira!!)
– Ha kommittéer istället för att styrelsen gör något.

Uppföljning

Reflektion / sammanfattning

Pass 3. Valberedningsarbete (Björn Abelsson, Cissi Hinderson, Sven Zachrisson)

Nuläge / definition av utmaningen
Hur få till en valberedning?
Börjar jobba för sent.
Bristande arbetsfördelning.

Analys
– Lista på personer att fråga.
– Ringa / prata med aktuella kandidater.
– Hur övertyga folk? Inte för gåpåig.
– Samarbeta med styrelsen – ”instegsjobb”.
– ”What´s in it for me”: delat arbete, inflytande, begränsad tid.

Bekräftande / klargörande av utmaningen
Valberedning bör föreslå en valberedning.

Måltillstånd
En valberedning som arbetar kontinuerligt i nära samarbete med styrelsen och med god kännedom om alla medlemmars intressen och ambitioner.

Nästa steg
– Annonsera på hemsida och på facebook.
– Hitta konkreta aktiviteter att engagera folk i.
– Hitta personer med brett kontaktnät.
– ”Vi söker miljöhjältar”.
– Handbok för valberedare (finns på Naturkontakt!)

Uppföljning
Vi sprider detta till kretsarna i våra län.

Reflektion / sammanfattning
Bra. Nyttigt att utbyta erfarenheter. Metoden fungerar.

Pass 3. Miljöspartips (Sun Nordlinder, Marianne Höglund, Jörgen Eriksson, Monika Norberg)

Nuläge / definition av utmaningen
Hur kan vi motivera andra att använda miljöspartips?

Analys
Det är för sin egen och allas skull man använder miljöspartips – bra för miljön, mig själv, plånboken.
Tillväxt, ständig tillväxt, istället spara, dra ner på konsumtionen. Kvalitet istället för kvantitet.

Bekräftande / klargörande av problembilden

Måltillstånd
Att ”spartipset” blir ett normaltillstånd. Konsumera -> Konsumindre!

Nästa steg
– Vara en bra förebild själv.
– I vardagen sprida budskapet utan att vara besserwisser (pekpinnar).

Uppföljning

Reflektion / sammanfattning
– Bra diskussion.
– Bra med mindre grupp, 4 är lagom.
– Miljöspartips = stort ämne!

Pass 3. Sakfrågor, yttranden (Pieter Fürst, Andro Stenman, Helen Forsgren)

Nuläge / definition av utmaningen
Hur får kretsarna en bra hantering av sakfrågor och yttranden?

Analys
– Kretsarna får inte alla sakfrågor / remisser till sig.
– Bristande kompetens hos kretsarna.
– Ideella arbetskrafter saknar tid (alltså kretsmedlemmar).
– Yttranden, samråd med kort varsel och under semesterperiod.
– Kräver detektivarbete för att få en helhetsbild.
– Länsstyrelser t ex efterfrågar inte kontakt med SNF längre (jo, i friluftsliv)

Bekräftande / klargörande av problembilden
Se 1 och 2!

Måltillstånd
Bra rutiner som innebär tidseffektivisering, använda kompetens i föreningen (krets, län, riks) och bra kontakt med myndigheter.

Nästa steg
– Kansliet med kompetens hjälper till med detektivarbete och kontakter – Andro ser över hur kansliets verksamhetsplan kan ha utrymme för att hjälpa kretsar med yttranden mm.
– Kansliet ”delegerar” ut till ”lämpliga” kretsar och län (görs redan nu).
– Kretsar och län kontaktar kansliet vid behov.
– Kretsstyrelserna lämnar yttrandet till arbetsgrupp, kunnig person i styrelsen eller kretsmedlem.
– Lathund för tillvägagångssätt utarbetas utifrån förslag från regionala kansliet.

Uppföljning
– Utkast på ”Lathund” till kretsstyrelserna innan sommaren 2017, på remiss till hösten 2017.
– Kretsstyrelser ser över kompetens och möjliga delegeringsvägar.
– Dokumentera händelseförloppet i ärenden och meddela kansliet, länsordförande / förbund för att få lärdom om vad som gått bra och vad som kan förbättras.

Reflektion / sammanfattning
– Väldigt bra!
– Gav tydlig överblick från de olika nivåerna som ska vara med i arbetsgången.

Kretspresentationer
Örnsköldsvik
I Örnsköldsvik finns sedan länge en väletablerad ”Naturens Dag”, ordnad av kommunen, där föreningarna visar upp sig och sin verksamhet vid den centralt belägna Höglandssjön. Varje förening hyr en plats vid ”Hälsans stig”, som även utgörs av en tipsslinga där föreningarna bidrar med frågor. Antalet besökare brukar vara runt 1000. Ett bra sätt att nå nya medlemmar tycker kretsen. Även i Sundsvall ordnar kommunen en liknande dag.

Ett tips till andra kretsar, där inte någon Naturens dag ordnas, är att fråga om man får medverka vid något etablerat årligen återkommande arrangemang. Finns inte något lämpligt sådant kan man skriva ett medborgarförslag som privatperson till kommunen där man föreslår att kommunen inrättar en sån dag. Förankra gärna med andra föreningar innan. Det är medvind just nu för temat natur – friluftsliv – hälsa så passa på!

Vattudalen
En fråga som kretsen i Strömsund drivit hårt mot Trafikverket rör tidpunkten för slåtter av artrika vägkanter. Kretsen har sett hur man på fina sträckor slår alldeles för tidigt innan växterna hunnit fröa av sej. Kretsen har även uppmärksammat ej noterade ”artrika vägkanter” som nu finns i länsstyrelsens register och därmed också ska ha en tidsanpassad slåtter.

Samma problem finns även i Västernorrlands län, men där också kompletterat med lupinproblem – något som Trafikverket också borde kunna ta ett ansvar för. Vägrenarna med lupiner gäller det att slå flera gånger och då innan de finns frökapslar.

Efter en bra diskussion beslutar vi att dom båda länsförbunden gör en gemensam skrivelse till Trafikverket om detta. En arbetsgrupp med Pieter Fürst (Vattudalen), Björn Abelsson (Sundsvall-Ånge) och Maria Danvind (kansli Mitt) ansvarar. Maria kontaktar Dan Norlin och David Rocksén från Övikskretsen och Pieter kontaktar Malin Almqvist (Krokomskretsen?) för att rådgöra.

Studiefrämjandets material Medlemsmodellen
Till förmån för gruppdiskussionerna fick vi stryka den tänkta diskussionen utifrån Studiefrämjandets material Medlemsmodellen. Här finns många relevanta frågor att diskutera för en styrelse – frågor som analyserar HUR vi jobbar som styrelse. Annars är tendensen att vi bara tänker på VAD vi jobbar eller ska jobba med. En person från varje krets tog hem ett ex av Medlemsmodellen. Ni som vill ha ett ex kan beställa via Kansli Mitt, eller från erat närmaste Studiefrämjande-kontor.

Det finns anledning att återkomma till Medlemsmodellen på kommande träffar.

————————————————————————————————————————

Sammanfattat av Maria Danvind